Visst kan vi satsa på solenergi i Halland”                                                                                                                                                                                          ( arrangörer : MP i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg)                                                                                                                                                Korta anteckningar från en föreläsning med Johan Ehrenberg, Campus Varberg i mars,2012                                            52 personer var närvarande,  

Johan Ehrenberg, en känd samhälls- och klimatdebattör, höll ett inspirerande föredrag om solen som energikälla och om vad man kan göra själv för att ha egen el.

Akut klimatkris mycket snart om vi inte gör något radikalt NU:

·         Koldioxidutsläppen ökar med 3,8 % i Sverige per år trots att alla är överens om at koldioxiden måste minska.

·         Skatten har sänkts i Sverige med 100 miljarder medan däremot miljöstödet minskar för varje år.

·         Peak-oil har inträffat och många andra råvaror har nått eller kommer snart att nå sin peak-point

·         Går inte att öka resurstillväxten längre, vi måste leva på et annat sätt!

Regeringens inställning:                                                                                                                                                           ” Visst skall vi rädda världen men det skall vara lönsamt”  men så här tycker vi miljöpartister:                                                                                                                                                                                                      ” Det kanske inte är lönsamt att rädda världen men det vore kanske en bra idé”

Koldioxidutsläppen måste minska – Vi alla i Sverige, i Halland och i Varberg måste minska koldioxidutsläppen på 9 ton/ inv. till 1 ton/ inv. för att inte koldioxidutsläppen ska öka och där igenom som öka jordens uppvärmning.                                                                                                                                                                Enligt Johan: den bästa meningen med livet är att arbeta på att minska koldioxidutsläppet NU !  Vi måste slåss för våra barns och barnbarns möjlighet till ett liv som vi känner igen.

Vi löser energi problemet genom att utveckla alternativa, hållbara och oändliga energikällor och det gör vi genom att tänka storskaligt, småskaligt och gemensamt.                                                                                                         Några siffror som belyser detta:
                                                                                                           
Solceller: 

40kvm solceller på ett tak täcker ett hushålls behov av el. Investeringen betalas på 7-9 år, och solcellernas livslängd är 40 år. Detta betyder att, efter investeringen är betald, så har Du gratis el större delen av året. Många el.bolag har infört nettomätning och det betyder att Du bara behöver betala för den el. Du inte själv framställer. Eventuell överskottsel. kan säljas.

Vi har 5 000 000 kvm takyta i Sverige.                                                                                                       Investerar vi 100 miljarder och sätter upp solceller för den summan får vi 10Twh energi. Efter att investeringen är betald ( 9-10 år) kan vi sälja el och under solcellernas livslängd gör vi en vinst på 300 miljarder..( bra investering m.a.o)

Solpaneler på taken ger årligen ca 50 % av det varmvatten som behövs. Överskottsvärmen bör kunna säljas till fjärrvärmenätet, precis som man kan sälja överskottselen.

Vindkraft:

Det finns 75 000 jordbruk i Sverige. Jordbruksstödet utgår med ca 10 miljarder. Om man satsar 15 miljarder kr och bygger75 000 små vindkraftverk ( gårdsverk) så blir  gårdarna efter 3 år efter självförsörjande på egen el och kan sälja el till elbolagen.(Om man dessutom sätter upp solceller på ladugårdstaken så kan man blir riktigt stora el. producenter!)

Räcker solen som energikälla?

Jordklotet tar emot ca 120 0000 Tw från solen varje sekund, motsvarande förbrukning är 16 Tw.                                                                                                                                                                                                            Ett annat räkneexempel: 8 x 8 mil med solceller i Sverige räcker för Sveriges totala elkraftsbehov, med en verkningskraft av 12% och med teknik vi känner i dag( enligt Kungliga Skogs- och vetenskapsakademin). Vi har samma solinstrålning per ytenhet i Sverige som  Tyskland har, där det redan finns 1,2 miljoner sol.elsproducenter.

Stora frågan: Varför satsar vi i Sverige inte på solen som energikälla?!

I väntan på politiska beslut kan vi som individer själva göra en massa saker:      

Byt till åkgräsklippare som drivs med el. Kostar lika mycket som en vanlig bensinslukande gräsklippare

En liten elbil kostar i dag ca 215 000 kr. Efter att man investerat  40 kvm solceller på garagetaket som ger el åt den egna bilen, så kommer elbilen att kosta ca 1 kr milen

Ett växthus kan byggas av solceller

Tak kan byggas av solceller

En egen vindkraftsnurra till Ditt hus kostar ca 15 000 kr, blir litet dyrare än solceller men kompletterar bra .

 Några viktiga adresser:

www.egenel.se                                                                                                                             www.varuhuset.etc.se

Tag gärna kontakt med Johan själv: [email protected]

Vid pennan: Karin Ekeborg, Varberg

Krönika i AB 16/1 , skriven av jägaren och författaren   Jan Guillou

Andreas Carlgren ljuger om motivet för vargjakt

Vad den mötessaboterande vänstern skapade för Sverigedemokraterna – ökade sympatier och vänsterhat – håller nu extrema djurvänner på att åstadkomma för varghatarna. Bilden på en mördad vargjägare omgiven av djurvänner med terroristmasker och påkar passar som hand i handske till jägarorganisationernas propaganda att alla ”vargkramare” är galningar. Djurvännernas/ jakthatarnas försök att sabotera vargjakten i Dalarna med fyrverkerier är av ungefär samma karaktär. De kan lika gärna ha skrämt vargen mot passkyttarna och alltså snarare fungerat som extra och frivilligt drev åt jägarna. Karikatyrtecknarna på våra jakttidningar måtte gnugga händerna i förtjusning.

Själva sakfrågan är mycket enkel, också för den som själv är jägare. Man skjuter inte utrotningshotade djur. Det är lika befängt att tänka sig att skjuta på den sällsynta havsörnen som på den sällsynta vargen.

Därför är det svårt att förstå varför vargminister Andreas Carlgren nu för andra året i rad skämmer ut sig med att tillåta licensjakt på en djurart som bara omfattar kring 200 individer, betydligt färre än havsörnarna.

Förra året menade Carlgren att det var nyttigt för vargstammen att reduceras med jakt. Hans resonemang var skrattretande. Nämligen att man genom slumpvis skytte skulle kunna åstadkomma en genetisk förbättring av den svårt inavlade vargstammen. Alla de 28 vargar som fälldes förra året visade sig vara genetiskt friska och således just sådana vargar som skulle ha sparats, om det nu var genetiska förbättringar man var ute efter.

Eftersom Andreas Carlgren omöjligt kan vara så korkad att han trodde på sin egen motivering för vargjakt så finns bara en förklaring. Han ljög.

Inför årets vargjakt hade han därför hittat på en ny motivering. Nu skulle vargarna skjutas inte för att få sin genetik förbättrad utan för att man därmed skulle skapa ”acceptans”. Det är ett ord påhittat av ledarsidan på Svensk Jakt. Innebörden är att varghatarna i framför allt Dalarna och Värmland skulle bli mindre hatiska om man satte en liten säkerhetsventil på dem. Om de en gång om året fick skjuta vargar lagligt så skulle tillräckligt mycket hat pysa ur deras överhettade skallar så att de avhöll sig från illegal jakt.

Också detta är förvisso ett absurt motiv för jakt. Men inte lika lätt att matematiskt motbevisa som påfundet om genetiskt renande skott. Men det finns inga som helst iakttagbara tecken på att varghatarna mjuknat i sin attityd. Snarare tvärtom, då ett antal jägare i Dalarna hotade med bojkott av årets vargjakt eftersom de ansåg tilldelningen för liten.

Varghatet är lika psykologiskt som politiskt intressant och gåtfullt. Att det handlar om en liten minoritet av svenska folket är fullt klart. En stor majoritet av svenskarna vill ha kvar vargen, 71 procent i landet som helhet, 81 procent i Stockholm och 54 procent i Dalarna, enligt mätningar från förra året. Vad man inte vet något om är opinionsläget inom jägarkåren. Jag skulle tro att de flesta jägarna i Sverige liksom jag själv tycker att det är självklart att inte skjuta havsörn eller varg. Men sådana uppfattningar är ytterst sällsynta i jägarpressen, där en entonig hatsång ljudit konstant i mer än tio år. Det beror på konkurrensförhållandet mellan den stora organisationen, Svenska jägareförbundet, och den mindre och mer hårdföra Jägarnas riksförbund, som gjort varghatet till sin profilfråga och anklagar konkurrenten för att vara mjuk mot vargen. Det påminner om konkurrensen mellan sossar och moderater om vem som vill skärpa strafflagstiftningen mest.

Varghatets kärna är svår att lokalisera. År ut och år in har jag läst hatiska tirader i jägarpressen utan att riktigt förstå vad det handlar om. Att jägare skulle vara rädda för vargen, som de hävdar, tvivlar jag starkt på. Eller ens att de skulle vara rädda för att vargen skulle ta deras barn på väg till skolbussen (i Rumänien, med tjugo gånger så mycket varg som i Sverige, är det barn som vaktar fåren). Att vargen tar en och annan jakthund är förstås sant. Och en tragedi i varje enskilt fall. Men jakthundens liv är sunt, hårt och kort. Risken att bli skjuten av jaktkamrat är lika stor som att bli vargdödad. Vildsvinen dödar tio gånger så många jakthundar, trafiken kanske uppåt hundra gånger.

Det glödande hatet handlar om någonting annat än vargar. Det gäller Stockholmsdjävlarna, byråkratdjävlarna och andra storstadsbor. Vargen har blivit en ställföreträdande symbol för denna motsättning stad/landsbygd. Och det är detta som skrämt vettet ur centerpolitiker som Andreas Carlgren.

Dels måste man ifrågasätta det politiskt kloka i att stryka en så pass liten hatminoritet medhårs. Dels måste man inse att problemet blir kvar också efter att vargen utrotats. Vilket vi nu är på väg att genomföra.

Jan Guillou

Recept på  Karins Tence-kaka

Ekologisk, närproducerad och jättegod- men ganska mycket kalorier i,  förstås.Fordrar alltså en timmes motion efter varje avnjuten portion.

5 stora äpplen

5 ägg

4+1 dl socker ( gärna 1/3 råsocker)

5 dl vetemjöl ( gärna  ¼ rågsikt och grahamsmjöl, eller något annat mjöl)

200 ge smör

Kanel

Sätt ugnen på 200 grader

Smörj och bröa en långpanna

Skala och skiva äpplerna

Vispa ägg och 4 dl socker

Blanda i mjölet ( obs inget bakpulver)

Häll smeten i långpannan och fördela i smeten

Strö socker och kanel

Skiva smöret och lägg på det

Grädda 30-35 min – kolla så att kakan inte blir torr.

Miljömålen i Varberg flyger sin kos!

Häromdagen kunde vi läsa i HN att länsstyrelsen tillstyrker en asfaltering av Getteröns flygplats. Kommunen applåderar denna utveckling och anser att det gynnar det lokala näringslivet. Hur är det med kommunens egna miljömål- gynnas de av en asfaltering av flygfältet?

I kommunens årsredovisning av miljömålen kan vi läsa att koldioxidutsläppen i Varberg har ökat med 13 % om man räknar med ett treårsmedelvärde för åren 2005-07 jämfört med 2000!  Alla är väl överens om att den mest akuta åtgärden för att minska klimatuppvärmningen är att på alla sätt minska koldioxidutsläppen. Här gynnar kommunen det transportslag, flyget, som har det i särklass största koldioxidutsläppet per resande! Och vad är det för företag som använder flyg för att göra affärer? De flesta seriösa företag har väl en resepolicy där man försöker använda transportslag med så låga koldioxidutsläpp som möjligt?

När det gäller den biologiska mångfalden kan vi läsa att kommunen aktivt skall arbeta för att skydda och bevara den biologiska mångfalden liksom att bevarandestatusen för hotade arter skall förbättras. Flygbanan ligger vid Getteröns Naturreservat och självklart påverkas det känsliga fågellivet av en asfaltering av banan med nya typer av flygtransporter. Ornitologer och naturvänner är kritiska till denna asfaltering.

För att inte tala hur den kraftigt ökande turistströmmen i Varberg påverkas av ett flygfält, mitt i det stora semester- och badlandet Getterön. Och nu planerar kommunen för Kattegattsleden, en storsatsning för cykelturister från när och fjärran. Turister och en central flygplats är väl inte den bästa kombinationen?  Turism överlag lär ge betydligt högre inkomster och fler arbetstillfällen än vad ett antal flygande affärsmän ger…

Och till slut- kära invånare i Varberg- Varbergs kommun satsar 1,2 miljoner av våra skattemedel till detta projekt, skattepengar som kan användas för ökad bemanning i skolor och äldreboende eller för bättre cykelleder.

Nej beslutande politiker i Varberg, säg nej till den planerade asfalteringen av Getteröns Flygplats! En asfaltering gynnar inte naturen, klimatet och Varbergs invånare.

Karin Ekeborg, Miljöpartiet de gröna i Varberg

Den svenska vargjakten ifrågasatt av EU-kommissionen

 Allt tyder nu på att kommissionen kommer att dra den kontroversiella svenska licensjakten på varg inför EU-domstolen. I ett synnerligen skarpt brev till regeringen ifrågasätter kommissionen bland annat syftet med jakten i januari, då 28 av landets starkt hotade vargar fälldes.

Kommissionens agerade är en direkt följd av att Naturskyddsföreningen och tre andra miljöorganisationer anmält licensjakten till kommissionen för brott mot art- och habitatdirektivet.

En anmälan av den svenska licensjakten på varg lämnades i mars 2010 till EU-kommissionen av Naturskyddsföreningen, Svenska Rovdjursföreningen, Världsnaturfonden WWF och Djurskyddet Sverige. Denna anmälan har nu lett till att kommissionen tagit det första steget mot att dra Sverige inför EU-domstolen. Det innebär att medlemslandet får möjlighet att förklara sig enligt EU-fördragets artikel 258.  

– Kommissionen har helt klart tagit vår anmälan på allvar, vilket ger hopp om vargens framtid i Sverige. Kommissionen skickar en viktig signal till riksdagspartierna när de gör utfästelser om rovdjurspolitiken inför valet. Den så kallade licensjakt som skedde i januari var ett hårt slag mot en hotad djurart som Sverige har ett ansvar för, ett ansvar som är klart fastlagt i EU:s rättsakter, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande.  

Bakgrunden är att varg är en av de hotade arter som skyddats av EU:s art- och habitatdirektiv. Det säger att en så kallad ”gynnsam bevarandestatus” ska upprätthållas för de skyddade arterna. Bevarandestatusen får inte försämras. Vargstammen i Sverige har inte gynnsam bevarandestatus.  

I brevet skriver kommissionen bland annat att det förefaller ”som om licensjakten och den nya vargpolitiken har gjort bevarandestatusen för vargen mindre gynnsam” och ifrågasätter på vilken vetenskaplig grund regeringen satt gränsen för antalet vargar i Sverige till 210 individer, ett av de skäl som anfördes som argument för jakten. Kommissionen ifrågasätter också själva syftet bakom licensjakten, som kommissionen anser oklart. Sammanlagt innehåller brevet inte mindre än 22 skarpt formulerade frågor till Sverige.  

 – Det är sorgligt att vi numera ska behöva gå till EU för att freda hotade djurarter i Sverige. EU:s rättsmaskineri maler så långsamt att det är möjligt att timmen redan kan vara slagen för de svenska vargarna när EU-domstolen slutligen avgör ärendet, såvida vi inte får en snabb tillnyktring av den svenska politiken, säger Mikael Karlsson.  

Apropos den just nu pågående debatten om vad köttproduktionen betyder för klimatförändringarna.

Ett  klimatsmart sätt är att äta  ekologiska livsmedel!

Vårt klimat påverkas av hur och vad vi äter. Det gäller att äta klimatsmart mat, mat som minskar kolidioxiden i luften och som samtidigt gynnar den viktiga biologiska mångfalden. En av våra främsta miljöforskare i Sverige,  professor Johan  Rockström,  anser t.ex. att den kraftiga minskningen  av den biologiska mångfalden i Sverige är lika riskabel  för framtida klimatförändringar  som själva koldioxidutsläppen. Att öka den biologiska mångfalden är en garanti för att bättre klara av kommande klimatförändringar. Att odla ekologiskt är därför en pusselbit  i spelet om vår jordklots framtid.

 Ett ekologiskt jordbruk använder inte kemiska bekämpningsmedel , vilket gynnar den biologiska mångfalden. Blommor, insekter och fåglar trivs i närheten av ekologiska odlingar. Bin och humlor har möjlighet att överleva i giftfri miljö. Åkergrödor och frukt som pollineras av bin och humlor ger 70 % ökad skörd. Myndigheterna har därför satsat på att minska besprutningen i det konventionella jordbruket. Enligt jordbruksverkets senaste statistik har besprutningen trots detta ökat och drygt 40 % av åkrarna besprutas fortfarande. Och vad som sker med människans hälsa med alla rester av bekämpningsgifter i hennes kropp vet vi inte- vi bara kan ana och frukta!                                                                                                                                                         Ett ekologiskt jordbruk använder inte konstgödsel. Handelsgödsel bidrar till algblomning i övergödda sjöar och hav, som i sin tur leder till fiskdöd och minskat fiske. Jordbruksministern har  nyligen tagit bort skatten på handelsgödsel, en åtgärd som ytterligare kommer att öka utsläppen .                                                               En ekologisk bonde gödslar istället marken med djurgödsel och nedbrukade växtdelar. Detta gynnar mullhalten/  bördigheten i jorden och skapar på sikt ett hållbart jordbruk som ger ökade skördar ,  minskar giftanvändningen och ökar den biologiska mångfalden.

Man kan, som i många fall, fundera på varför vi i Varbergs Kommun inte drar politiska slutsatser av detta? Vi vet att ett ekologiskt jordbruk gynnar den biologiska mångfalden, gynnar djuromsorgen och gynnar människors hälsa? Vi vet att efterfrågan på ekologiska produkter ständigt ökar ju mer kunskaper människan får om matens inverkan och betydelse.

Varför sätter vi inte ett mål om att minst 50 % av de livsmedel vi köper till kommunen skall vara ekologiska om några år? Lunds kommun hade redan förra året nått 34 %  och har som mål att 100 % av alla sina inköp ekologiska skall vara ekologiska  år 2020, i Malmö likaså. Här i Varberg har vi nu ( 2010) endast 15% ekologiska livsmedel….  Och vi som har både Årnäs Kött, Öströös Fårfarm, många ekologiska mjölkbönder och många ekologiska växtodlare  i vår närhet!   

Miljöpartiet i Varberg  arbetar för att andelen inköp av ekologiska livsmedel skall öka från  15% till minst  50%  år 2016. Att de ekologiska varorna också skall vara lokalproducerade tycker vi är självklart! 

”Från ett blommande körsbärsträd till en aktieportfölj”                                                                                      (Om biologisk mångfald)

För några veckor sedan när körsbärs- och äppleträden blommande som mest, satt vi några stycken och samtalade om bristen på humlor och bin denna vår. Vi kände oss oroade-

Vi vet att både bin och humlor har en stor betydelse för pollineringen av både bär, buskar, blommor åkergrödor och träd. Vi vet att dessa eko-tjänster är  något som naturen gett oss . Förut var det gratis men nu börjar det att kosta pengar. I USA finns gårdfaripollinerare som åker med stora lastbilar fullastade  med  bin  tvärs över hela USA.  De börjar hos blommande mandelträd i Kalifornien,  fortsätter med äppleträd i Washington, fortsätter till blåbärsolingarna  kring Maine och slutar vid Michegan  för gurkpollinering. Dessa gårdfarihandlar får bra betalt för sina tjänster samtidigt som de har olika slags honung.  Och samtidigt ökar skördarna. Sk.  win-win sitaution om man  har råd att betala vill säga..                                                                                                                                                                     I Afganistan där bina har försvunnit man inte har råd med pollinerare och där har 1000tals mandelodlare tvingas hugga ned träden eftersom blommorna inte kan pollineras. Detta innebär naturligtvis ekonomisk ruin för dessa bönder.

Hur är det då i Varberg? Varför har vi inga bin eller humlor i år? Jag ringde till en bioodlare i  Väröbacka  för att få någon slags förklaring. Främsta skälet är att antalet bioodlare starkt minskar i Varberg. Det finns t.ex. inte några biodlare väster om gamla E6:an kvar. Ett bi kan flyga max 2 km för att pollinera växter. Då förstår jag  varför inte det finns vanliga honungsbin i Espevik, där jag bor.  Andra skälet är att åkerrenar försvinner och det beror främst på ett storskaligt jordbruk. Förut var dessa sandiga diken boplats för vildbin och för sorkar - humlor bor i gamla mushål. Utan boplats- inga vildbin eller humlor. Många undersökningar visar också att den ökade giftspridningen i naturen  har en stor påverkan.

Vad kan Du göra åt detta? Jo, se till att det finns åkergrenar, gräv upp grusiga gräsområden så att bin och humlor kan finna boplats. Odla växter och blommor som hjälper bin och humlor att finna föda på en mängd platser - eller bli biodlare.. Och, naturligtvis, undvik handelsgödsel och giftbesprutning!

Biologisk mångfald betyder också att det måste finnas ett stort urval av djur och fauna inom samma område för kunna klara av framtiden. Vi vet ju t.ex. inte vilka vildbin som kan klara en väderomställning eller som kan klara av en epidemi som sprids till våra honungsbin. Vilka fiskar kan klara en uppvärming av havsvattnet? Vilka grödor klara av större nederbördsmängder ?

För att förstå innebörden  av den biologiska mångfalden kan man tänka sig att någon, Du t.ex.  bestämt Dig för att spara pengar  i form av aktier  till Din pensionering eller till ett barnbarn- det är ju inte så klokt att placera 100 000 kr i en aktie utan Du  väljer  en hel aktieportfölj. Det är alltid någon aktie som ger hög utdelning men Du vet inte vilken. Alltså måste Du spara i hela aktieportföljen. Precis så är det med biologisk mångfald-  Du och jag  måste bidraga till en biologisk mångfald genom att skapa förutsättningar för denna biologiska mångfald. Det kostar mycket nu men det är livsavgörande för mänskligheten att vi lyckas ha kvar en brett utbud, både av antalet arter men också av antalet exemplar  inom en art för att vi skall vara rustade inför framtiden.  
                                                                                                                                                                       60%  av jordens ekosystem är skadade eller har kollapsat.  För närvarande har den biologiska mångfalden i Sverige minskat med 20 % de senaste 10 år…. Krafttag behövs!

Många är vi, vi seniorer i Varberg och många fler blir vi!

En spännande utmaning  för oss alla så att vi gemensamt kan skapa en tid med hög livskvalitet och stor glädje!                                                                                                                                             

Några viktiga politiska frågor som rör Dig och som vi i Miljöpartiet vill verka för:

Möjlighet att behålla tillagningskök i äldreboenden.

• Möjlighet att inhandla lokalproducerad och ekologisk mat till den offentliga sektorn.
• Möjlighet till ett aktivt och meningsfullt liv, även på äldreboende.
• Mer utbyggd rehabilitering och utbyggd arbetsterapi i kommunen
• Djur och natur är viktiga inslag i äldreomsorg och äldrevård.
• Staden byggs ut i snabb takt. Det gäller att påverka beslutsfattarna så att vi får ett ökat antal grönområden och fler inbjudande parker att mötas i. Stadsträdgårdar och fler koloniområden i stadens närhet.
• Ökad tillgänglighet i staden, till offentliga och privata byggnader, till parker och utflyktsmål mm
• Uppmuntran av offentliga och privata initiativ så att vi får ett brett utbud av boendemöjligheter.
• Utveckling av den kollektiva trafiken så att den anpassas till äldres behov och önskemål.
• Mötesplatser där vi alla i olika generationer kan träffas tillsammans och ha det trevligt
• Utarbeta en äldrevårdsplan, som omfattar boende, kvalitet inom äldreomsorgen,

tillgänglighet till grönområden, tillgänglighet till kulturutbud m.m.

• Utarbeta ett kostpolitiskt program, som omfattar skolan, äldreomsorgen samt handikappomsorgen.

 Våga tänka nytt och satsa på effektiva gröna metoder!

 Det finns många fler frågor för oss seniorer att lyfta upp till den politiska dagordningen i

Många moderna forskare visar den sociala betydelse av djur för äldre och i  i äldrevården. Vi har ca 730 000 hundar i Sverige och främsta anledningen till det stora antalet är att vi upplever så positiva effekter med djur nära oss. Det lugn och ro som djur inger oss när vi klappar vårt djur beror på att hormonet oxytocin bildas, vilket  ger oss en stor  känsla av lugn och ro. Vi vet också att den sociala möjligheten att träffa flera människor  ökar om man har hund. Den här kunskapen gör att hundens  betydelse för vård och omsorg  av sjuka, äldre eller personer med funktionshinder ökar.

När man blir äldre eller har funktionshinder så är det självklart att hundens positiva roll blir ännu större. Det borde finnas effektiva insatser som gör att djurinnehav  kan stödjas och underlättas. Stort utrymme för blivande entreprenörer inom husdjursomsorg  finns här!  Det skulle säkert  underlätta för äldre eller funktionshindrade  , som har eget boende,  att våga skaffa hund  om man visste att man kunde få hjälp med rastning av och omsorg om hunden.

Nyttjandet av djur och naturkontakter  i vården/äldreomsorgen   är stor , speciellt i USA och England. Där säger man ”att man inte har råd att inte använda sig av djur i vård”. I Sverige börjar man så smått

Den här frågan tänker jag känns viktig! Som hundägare träffar jag många människor ute på hundpromenader. Äldre människor uttrycker ofta sin oro över vad som skall sker med deras hund om de själva blir sjuka eller bryter ett ben. Det är ju inte alla som har familj och vänner omkring sig som kan rycka in. Många äldre vågar inte en gång ha en hund av dessa skäl , även om de vill. Och vi vet ju alla vad viktigt det är att ha hund!

Här borde ju finnas utrymme för ett antal småföretag att utveckla idén med att ta hand ägna sig åt husdjursomsorg  i olika former! Passar säkert bra för ungdomar och för äldre personer, både i sta´n och på landet!

En bra politisk fråga känns det som! 

Grön politik som blev grå

Slaguggla i Finnträsk. Foto: Björn Mildh

Internationella året för biologisk mångfald

Nu krävs en räddningsplan för de naturliga ekosystemen.

FN har utsett 2010 till Internationella året för biologisk mångfald. I oktober samlas världens länder för att besluta om gemensamma mål för att skydda den biologiska mångfalden. Naturskyddsföreningen kräver att EU tar fram en fullständig räddningsplan för att undvika en ekologisk kollaps.

Människan är beroende av den biologiska mångfalden, det vill säga variationsrikedomen av liv på vår planet. När arter minskar i antal, eller rentutav utrotas, rubbas de naturliga ekosystemen. Deras funktioner är grundläggande för vårt välbefinnande och vår långsiktiga överlevnad. Ekosystemen levererar ett stort antal livsviktiga tjänster som mat, bränsle, rent vatten och råvaror. Hotet mot den biologiska mångfalden kan därför innebära en katastrof för allt levande på vår jord.

När Sverige var EU-ordförande 2001 antog EU ett mål: förlusten av biologisk mångfald ska stoppas till 2010. I dag är det tydligt att målet inte har uppnåtts. Nya mål för den biologiska mångfalden har formulerats inför 2020.   

I oktober hålls det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald. Inför mötet vill den svenska regeringen att EU skapar en strategi och vision för det långsiktiga arbetet med att bevara världens natur.   

Enligt EEB, den europeiska federationen av miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen är en del av, krävs nu en fullständig räddningsplan.  

EEB och Naturskyddsföreningen anser att:

• All användning av naturresurser måste anpassas med hänsyn till ekosystemen.
• EU:s fiskepolitik och jordbrukspolitik måste baseras helt och hållet på miljömässiga avvägningar.
• Det finns ett stort behov av en åtgärdsplan för att hejda förlusten av biologisk mångfald men också för hur vi ska restaurera ekosystemen och säkra vår långsiktiga tillgång till viktiga ekosystemtjänster. Den biologiska mångfaldens fundamentala roll för vårt välstånd måste vara grunden för en sådan plan.
• Information och kunskap om de naturliga ekosystemen och deras betydelse måste spridas inom alla nivåer av samhället, speciellt inom skolan.
• EU-direktiv och miljölagstiftning måste efterföljas och tillämpas.
• Kostnaderna för bevarandet av biologiskmångfald borde ses som nödvändiga investeringar för framtiden.
• Budgetanslagen måste öka för att nödvändiga åtgärder ska kunna genomföras. Enligt den studie som TEEB, The Economics of Ecosystem Services and Biodiversity, gjort på uppdrag av EU och G8-länderna, kommer samhället att tjäna ekonomiskt på att agera i tid.  
• Marina ekosystem måste få ett mycket starkare skydd. De har länge behandlats som globala allmänningar och nyttjats utan begränsningar. Exempel på nödvändiga åtgärder är: ett globalt system av skyddade marina områden som även innefattar öppet hav; avskaffandet av subventioner som underlättar ohållbar exploatering av marina resurser; minskning av fiskeflottans kapacitet så att den ligger i linje med ett hållbart resursuttag, förbud mot ohållbar och destruktiv fiskeutrustning.
• Nya, konkreta och mätbara mål behöver tas fram under den kommande tioårsperioden.
• En internationell plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster måste etableras som föreslaget.

”Vita el-certifikat” och vindkraftsel.

 Klimatuppvärmning  med ökade koldioxidutsläpp  är en sann realitet för oss alla. För många  anses  stora vindkraftsanläggningar vara den enda och snabba lösningen av  Sveriges koldioxidutsläpp.     När det gäller framställning av el från vindkraftverk, så kan vi  säga att nu börjar nackdelarna med stora vindkraftsutbyggnader till lands komma fram alltmer – den ohämmade utbyggnaden påverkar naturen, växterna, djuren, människorna. Den biologiska mångfalden ,som är så viktig för att i framtiden kunna motverka  klimatuppvärmningen, hotas i dessa vindkraftsområden. Kulturarvet försvinner liksom områden av orörd natur. Den för oss så självklara allemansrätten kommer kraftigt att inskränkas. Den växande turism , som   nu är den största näringsgrenen i Sverige och som  är ett sätt att utveckla landsbygden,  hindras självklart av stora vindkraftsanläggningar i vackra landskap i Sverige. Vilken turist vill mötas av bullret och synen av enorma vindkraftsanläggningar överallt?

Vi vet att elenergin redan nu ger ett stort överskott ( men kanske inte just i dagarna för nu när vintern är som kallast och har besluthavarna minskat elproduktionen  i Sverige). Normalt sett har vi ett stort elöverskott och istället för att enbart exportera råvaran elenergi till Polen och de  baltiska staterna  , borde vi till dessa länder sälja själva tekniken att på ett effektivt och hållbart sätt framställa elenergi. Här kan vi bygga upp en modern industri  som passar vårt teknikkunniga land!

Vi borde använda en del av dessa stora vindkraftsbelopp att utveckla andra alternativa energikällor  som solenergi.  Solen används redan nu som stor energikälla i t.ex. Tyskland. Solceller lämpar sig såväl som för småskalig som för storskalig uppvärmning. Solen kan bli den energikälla som snart kan ersätt kärnkraften, om den får de ekonomiska förutsättningar!

En annan del av vindkraftspengarna borde vi använda för energieffektivisering och energibesparing. IEA  ( det internationell energiorganet) fastslår att energieffektivisering är v iktigare än förnyelsebar teknik för en framgångsrik miljöpolitik. Den amerikanska energiforskaren  Amory Lovins, som hade en framskjuten plats på klimatmötet i Köpenhamn, står bakom begreppet  ” negawatt”. Begreppet  säger att det är smartare att investera i energihushållning  än i energiproduktion. EU har lagt fram ett förslag om ”vita certifikat” som går ut på att varje land i EU skall få ett beting om att spara xx  %  av sin energianvändning. Det går ut på att samhället nu skall stimulera minskad energianvändning istället för ökad produktion. Denna minskning  regleras genom en handel av ”negavatt” , en handel med ”vita” certifikat.

Nu gäller det att tänka tvärtom för alla som vill tjäna pengar på en ohämmad vindkraftsutbyggnad! I stället för att kanske få 150.000-200 000 kr i arrandeavgift för varje vindkraftverk och år, så kanske man får betalt för att inte medverka till större el-produktion och därmed större el.användning.. Satsa på en handel med vita el-certifikat, satsa på Negawatt i stället för Megawatt!

”Förmågan att i dag tänka annorlunda än i går skiljer den vise från den envisa”  ( John Steinbeck)!  

Hur kan man tillåta en sådan här vargjakt i Sverige? Jag tror att även garvade jägare är chockade över det sätt som jakten bedrevs på. Hetsjakt, ingen koll på vilka djur som skulle skjutas, ingen hänsyn till om det vara unga eller gamla vargar man sköt på. 
Att överhuvudtaget urskiljningslöst jaga ett utrotningshotat djur i Sverige år 2010- obegripligt. En sådan här primitiv jakt ger grogrund för det gamla rovsdjurshatet att blomma upp  igen. Nu har de skjutglada jägarna haft miljöministerns tillstånd att bedriva jakt på varg igen.  Och den illegala jakten har fått status av att vara godkänd.
Om man dessutom vet att vargstammen i Sverige är mycket liten. Det finns ca 200 djur, Sverige hamnar på en 19 plats i Europa . I Rumänien, Spanien och Grekland finns t.ex. över 2000 vargar  När det gäller tätheten av varg så hamnar Sverige på eb 21 plats. Vi har 0,46 vargar per 1000 km2 medan det  i t.ex. Makedonien finns det 31 vargar, i Grekland 15 vargar , i de baltiska staterna över 10 vargar/1000 km2.
Att då påstå att vargen skuulle vara ett problem för oss i Sverige är orimligt!
Den här jakten är en skam för Sverige, för oss naturvänner, för jägarkåren , för regereringen och självklart en tradegi för vargen! 
Occh hur skall nu Sverige internationellt kunna hävda att världens stora rovdjur skall bevaras när vi inte en gång kan värna om våra stackars 200 vargar? 
Idag skäms man att vara svensk!