Hundens människans främste vän, i nöd och lust

Många moderna forskare visar den sociala betydelse av djur för äldre och i  i äldrevården. Vi har ca 730 000 hundar i Sverige och främsta anledningen till det stora antalet är att vi upplever så positiva effekter med djur nära oss. Det lugn och ro som djur inger oss när vi klappar vårt djur beror på att hormonet oxytocin bildas, vilket  ger oss en stor  känsla av lugn och ro. Vi vet också att den sociala möjligheten att träffa flera människor  ökar om man har hund. Den här kunskapen gör att hundens  betydelse för vård och omsorg  av sjuka, äldre eller personer med funktionshinder ökar.

När man blir äldre eller har funktionshinder så är det självklart att hundens positiva roll blir ännu större. Det borde finnas effektiva insatser som gör att djurinnehav  kan stödjas och underlättas. Stort utrymme för blivande entreprenörer inom husdjursomsorg  finns här!  Det skulle säkert  underlätta för äldre eller funktionshindrade  , som har eget boende,  att våga skaffa hund  om man visste att man kunde få hjälp med rastning av och omsorg om hunden.

Nyttjandet av djur och naturkontakter  i vården/äldreomsorgen   är stor , speciellt i USA och England. Där säger man ”att man inte har råd att inte använda sig av djur i vård”. I Sverige börjar man så smått

Den här frågan tänker jag känns viktig! Som hundägare träffar jag många människor ute på hundpromenader. Äldre människor uttrycker ofta sin oro över vad som skall sker med deras hund om de själva blir sjuka eller bryter ett ben. Det är ju inte alla som har familj och vänner omkring sig som kan rycka in. Många äldre vågar inte en gång ha en hund av dessa skäl , även om de vill. Och vi vet ju alla vad viktigt det är att ha hund!

Här borde ju finnas utrymme för ett antal småföretag att utveckla idén med att ta hand ägna sig åt husdjursomsorg  i olika former! Passar säkert bra för ungdomar och för äldre personer, både i sta´n och på landet!

En bra politisk fråga känns det som! 

 

 


Visst vill vi ha en riktig grön politik nästa valperiod!

Grön politik som blev grå

Slaguggla i Finnträsk. Foto: Björn Mildh

Naturskyddsföreningen har genomfört en omfattande granskning av regeringens naturvårdspolitik. En stor mängd beslut och dokument har genomlysts.
– När vi skalar av den gröna fernissan ser vi en grå politik, ett systemskifte där naturvård och Allemansrätt ersätts med produktion och ägande, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

I rapporten ”Naturvårdspolitiken i Sverige 2006-2010 – en vitbok” har regeringens arbete med naturvårdsfrågorna sakligt granskats. Det handlar om en mängd förändringar allt från små ändringar i regeringens instruktioner till myndigheter och utredningar, till stora lagförslag och budgetsänkningar.

– Viljan att bevara naturen och värna den biologiska mångfalden till nytta för alla har fått stå tillbaka för kortsiktiga vinster och enskildas intressen, säger Mikael Karlsson.

Den största kritiken finns på fem områden:

  • Skogen: En rad åtgärder har främjat en ökad virkesproduktion framför målet att värna skogen som naturmiljö. Intensivskogsbruk med ökad kemikalieanvändning, lägre miljökrav och främmande arter lyfts fram.
  • Reservat och skydd: Budgeten för inköp av mark till reservat räcker till 50 procent mindre än den gjorde 2006. Ett nytt beslut att använda statlig mark från Sveaskog har dock inneburit en temporär ambitionshöjning, men budgeten sänks kommande tio år.
  • Strandskyddet: En lagändring försvagade skyddet av våra stränder där många hotade växt- och djurarter trivs. Fler grunder ges för dispenser och det blir svårare att utöka skyddet till 300 meter. Allemansrätten urholkas och fler känsliga stränder bebyggs.
  • Rovdjur: Licensjakt har införts på varg och järv. Det har införts en rätt att skjuta rovdjur redan om en skytt anser att det hotar ett tamdjur. Missbruk av den regeln kan knappast beivras. En hård begränsning har skett av lodjurs- och vargstammarna.
  • Jordbruk: Stödet till ekologisk produktion har minskats med 100 miljoner trots att produktionen är mer skonsam mot hotade arter. Det har blivit svårare för lantbrukare att ställa om till ett giftfritt och ekologiskt jordbruk.

– Att skydda den biologiska mångfalden är en nödvändighet för att på lång sikt klara välfärden för människor. Naturvården var eftersatt även under den förra regeringen. Nu hoppas vi på besked före valet från alla partier om den framtida naturvården, säger Jonas Rudberg på Naturskyddsföreningen som varit projektledare för rapporten.

Läs hela rapporten:

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/press/vitbok.pdf

Läs debattartikel i Dagens Nyheter:

http://www.dn.se/debatt/regeringen-har-forsvagat-skyddet-av-var-svenska-natur-1.1072905


Vad menas med den biologiska mångfalden, egentligen?

Internationella året för biologisk mångfald

Internationella året för biologisk mångfald

Nu krävs en räddningsplan för de naturliga ekosystemen.

FN har utsett 2010 till Internationella året för biologisk mångfald. I oktober samlas världens länder för att besluta om gemensamma mål för att skydda den biologiska mångfalden. Naturskyddsföreningen kräver att EU tar fram en fullständig räddningsplan för att undvika en ekologisk kollaps.

Människan är beroende av den biologiska mångfalden, det vill säga variationsrikedomen av liv på vår planet. När arter minskar i antal, eller rentutav utrotas, rubbas de naturliga ekosystemen. Deras funktioner är grundläggande för vårt välbefinnande och vår långsiktiga överlevnad. Ekosystemen levererar ett stort antal livsviktiga tjänster som mat, bränsle, rent vatten och råvaror. Hotet mot den biologiska mångfalden kan därför innebära en katastrof för allt levande på vår jord.

När Sverige var EU-ordförande 2001 antog EU ett mål: förlusten av biologisk mångfald ska stoppas till 2010. I dag är det tydligt att målet inte har uppnåtts. Nya mål för den biologiska mångfalden har formulerats inför 2020.   

I oktober hålls det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald. Inför mötet vill den svenska regeringen att EU skapar en strategi och vision för det långsiktiga arbetet med att bevara världens natur.   

Enligt EEB, den europeiska federationen av miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen är en del av, krävs nu en fullständig räddningsplan.  

EEB och Naturskyddsföreningen anser att:

  • All användning av naturresurser måste anpassas med hänsyn till ekosystemen.
  • EU:s fiskepolitik och jordbrukspolitik måste baseras helt och hållet på miljömässiga avvägningar.
  • Det finns ett stort behov av en åtgärdsplan för att hejda förlusten av biologisk mångfald men också för hur vi ska restaurera ekosystemen och säkra vår långsiktiga tillgång till viktiga ekosystemtjänster. Den biologiska mångfaldens fundamentala roll för vårt välstånd måste vara grunden för en sådan plan.
  • Information och kunskap om de naturliga ekosystemen och deras betydelse måste spridas inom alla nivåer av samhället, speciellt inom skolan.
  • EU-direktiv och miljölagstiftning måste efterföljas och tillämpas.
  • Kostnaderna för bevarandet av biologiskmångfald borde ses som nödvändiga investeringar för framtiden.
  • Budgetanslagen måste öka för att nödvändiga åtgärder ska kunna genomföras. Enligt den studie som TEEB, The Economics of Ecosystem Services and Biodiversity, gjort på uppdrag av EU och G8-länderna, kommer samhället att tjäna ekonomiskt på att agera i tid.  
  • Marina ekosystem måste få ett mycket starkare skydd. De har länge behandlats som globala allmänningar och nyttjats utan begränsningar. Exempel på nödvändiga åtgärder är: ett globalt system av skyddade marina områden som även innefattar öppet hav; avskaffandet av subventioner som underlättar ohållbar exploatering av marina resurser; minskning av fiskeflottans kapacitet så att den ligger i linje med ett hållbart resursuttag, förbud mot ohållbar och destruktiv fiskeutrustning.
  • Nya, konkreta och mätbara mål behöver tas fram under den kommande tioårsperioden.
  • En internationell plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster måste etableras som föreslaget.

RSS 2.0